Sultan Ahmet Camii/Blå moskén stod färdig med sina sex minareter 1616. Den byggdes för att kunna mäta sig med den ursprungligen kristna Hagia Sophia och ligger vid den gamla Hippodromen, samt på resterna av det stora palatset i Konstantinopel, där de bysantinska kejsarna bodde. Blå moskén blev snabbt symbolen för det ottomanska Konstantinopel. Moskén har sitt namn efter sina cirka 20 000 handmålade keramikplattor. Den är en av Istanbuls största sevärdheter, och där kan vara mycket folk – både turister och bedjande

Hagia Sophia Camii var ursprungligen en katedral som byggdes av den bysantinske kejsaren Justinianus I år 537. Katedralen fick en enorm kupol med en diameter på 32,6 meter och en höjd på 55 meter. Efter den osmanska erövringen av Konstantinopel (som heter Istanbul sedan 1930) blev katedralen omgjord till en moské och under de 100 år som följde uppfördes minareterna. Hagia Sophia öppnade 1935 som ett museum och med uppemot tre miljoner årliga besökare var det ett av världens mest välbesökta muséer. Sommaren 2020 återupprättade den nuvarande turkiska regeringen Hagia Sophia som moské, och de många kristna utsmyckningarna täcktes med vita och svarta brädor och dukar. Detta har fått hård kritik av UNESCO och har inneburit att upplevelsen i Hagia Sophia inte är densamma som tidigare.

Yeni Camii/Nya moskén ligger vid vattnet i stadsdelen Eminönü. Moskén påbörjades 1597 av Safiye Sultan, som var medregent till sin son Mehmet III, och färdigställdes av modern till Mehmet IV 1665. Orsaken till det långdragna bygget var det skiftande intresset från olika sultaner. Yeni Camii håller just nu på att restaureras, och en del av den är stängd för allmänheten.

Högt över Gyllene hornet ligger Süleymaniye Camii, som stod färdig 1557. Den är byggd på Konstantinopels tredje kulle och ritades av den kände arkitekten Mimar Sinan. Byggnaen är en av stadens mest ikoniska moskéer, och utöver sin imponerande arkitektur och en omgivande park har moskén en helt unik utsikt över Gyllene hornet, med Galatatornet på andra sidan viken. Süleymaniye Camii har genomgått flera restaureringar och ombyggnationer genom åren, varav senast på femtiotalet.

Rüstem Paşa Camii är ytterligare ett av arkitekten Mimar Sinans konstverk. Den stod färdig kring 1563. Moskén ligger vid foten av den tredje kullen med Süleymaniye Camii på toppen, och mitt i marknaden Tahtakale (som även kallas halmmattevävarnas marknad, Hasırcılar Çarşısı). Moskén är känd för sina många vackra Iznik-keramikplattor, samt den livliga handeln i butikerna nedanför.

Zeyrek Camii ligger ett stenkast från Bozdoğan Kemeri-bron vid Valens Su Kemeri-akvedukten i Fatih. Den byggdes ursprungligen som kloster och kyrka kring 1130. Kort efter den osmanska erövringen av Konstantinopel blev kyrkan omgjord till moské. Zeyrek Camii har de senaste tio åren genomgått en omfattande restaurering efter att byggnaderna hamnade på Unescos världsarvslista. Komplexet är den näst största religiösa byggnaden från den bysantinska eran.

En bra bit ned längs Gyllene hornet ligger Eyüp Sultan Camii. I den lilla byn Eyüp lät osmanerna uppföra en ovanlig moské 1458, bara fem år efter erövringen av Konstantinopel. Placeringen var ingen slump, för det sägs att fanbäraren och en av profetens närmaste, Abu Ayyub al-Ansari, dog av sjukdom under den första arabiska arabiska belägringen av Konstantinopel mellan år 674 och 678, och att han ligger begravd här. Moskén och stadsdelen Eyüp är absolut värda ett besök.

Kılıç Ali Paşa Camii i stadsdelen Tophane vid Karaköy. Kılıç Ali var en italiensk pirat som konverterade till islam och senare utnämndes till amiral i den osmanska flottan. Komplexet byggdes med en tillhörande skola och hamam, och stod färdigt 1580. Det speciella med den här moskén är två smala pelare som arkitekten Mimar Sinan lät placera på insidan mot väggen. Vid en första anblick ser de bara ut som prydnader, men deras verkliga funktion är en annan: I händelse av en jordbävning eller ett jordskred roterar pelarna kring sin axel och varnar därmed de närvarande att lämna moskén omedelbart.

Büyük Mecidiye Camii, även kallad Ortaköy Camii, speglar sig i Bosporens lätta vågor. Moskén, som stod färdig 1856, ligger i den lilla stadsdelen Ortaköy, som är känd för kumpir (bakad potatis med fyllning) och belgiska våfflor. Ortaköy Camii ritades av två armeniska arkitekter som även ligger bakom Dolmabahçepalatset och den närliggande moskén med samma namn (som båda ligger cirka 45 minuters promenad bort längs kusten in mot centrum). För ett par år sedan färdigställdes en omfattande restaurering av Ortaköy Camii.

Çamlıca Camii är till skillnad från övriga moskéer på den här listan inte byggt för flera hundra år sedan; den invigdes nämligen 2019. Çamlıca Camii är inte heller en moské som är känd för sin unika och vackra arkitektur – den är gjord av målad betong. Med det sagt så är det en imponerande byggnad, som med sina sex minareter och plats för över 70 000 människor kan ses från stora delar av Istanbul.